Ont i höften hos barn – vanliga orsaker och när barnet bör undersökas

Var gör det ont när problemet sitter i höften?

Höftsmärta hos barn sitter inte alltid där man förväntar sig. 1177 beskriver uttryckligen att höftbesvär hos barn kan göra ont i höften, låret och ibland vid knät.

Det är en viktig anledning till att ett barn med kombinationen knäsmärta och hälta ibland behöver få även höften undersökt. Sitter barnets huvudsakliga besvär däremot tydligt i knät finns vår guide om ont i knät hos barn.

Vid höftbesvär kan barnet känna smärta i:

• ✓själva höften
• ✓ljumsken
• ✓låret
• ✓ibland knät.

Barn har ont i höften och haltar – vad kan det bero på?

Hälta betyder inte i sig att barnet har en viss höftdiagnos. Barn kan halta på grund av besvär från fot, ben, knä eller höft. När höften är orsaken kan smärta och nedsatt rörlighet göra att barnet försöker belasta den drabbade sidan mindre.

Vid oklar hälta rekommenderar det kliniska kunskapsstödet VISS att barnet observeras i spontan rörelse och att benet undersöks från fot till höft. Är hältan det huvudsakliga symtomet och du ännu inte vet vilken del av benet som orsakar det, finns en separat guide om barn som haltar.

Att barnet avlastar kan märkas genom att det:

• ✓tar kortare steg
• ✓undviker att stödja fullt på ena benet
• ✓går stelt
• ✓inte vill springa
• ✓undviker lek eller idrott
• ✓plötsligt vill bli buret trots att barnet normalt går själv.

Ont i höften efter förkylning – kan det vara höftsnuva?

Ja, det är en vanlig situation. Coxitis simplex är en övergående irritation i höftleden som ofta kallas höftsnuva. 1177 anger att tillståndet förekommer hos barn mellan 2 och 12 år och är vanligast kring 5–6 års ålder, och att barnet ofta har haft en infektion strax innan – men det kan också uppstå utan någon föregående infektion.

Höftsmärta efter en förkylning är däremot inte automatiskt höftsnuva. Har barnet högre feber, är tydligt påverkat, inte kan stödja på benet eller inte förbättras som förväntat behöver andra orsaker övervägas.

Vanliga tecken vid coxitis simplex är:

• ✓relativt snabb debut
• ✓smärta på ena sidan
• ✓hälta
• ✓svårare att röra höften
• ✓smärta som kan kännas i höften, låret eller knät.

Är höftsnuva farligt?

Coxitis simplex har i regel god prognos. 1177 anger att tillståndet för det mesta går över utan någon risk för komplikationer i framtiden, och att symtomen i lindriga fall brukar gå över efter två till tre dagars vila – därefter kan barnet vara mer fysiskt aktivt.

Det viktiga är att symtombilden verkligen passar. Ett barn som fortsätter halta eller ha ont betydligt längre än väntat bör inte bara få diagnosen höftsnuva upprepad utan ny bedömning: VISS anger specialistbedömning när misstänkt coxitis simplex inte har förbättrats efter ungefär en vecka.

Det är alltså bättre att styra aktiviteten efter hur höften fungerar än att sätta ett generellt antal dagar som passar alla barn. Barnet bör kunna gå mot normal aktivitet när smärtan och rörelseförmågan har förbättrats.

Varför kan ett barn få ont i höften?

Ålder och symtommönster ger viktig information – det finns ingen enskild höftsjukdom som förklarar alla åldrar.

Coxitis simplex är den viktigaste förklaringen till relativt plötslig höftsmärta och hälta hos yngre barn, särskilt efter en infektion.

Skada eller överbelastning. Smärta kan komma efter fall, idrott eller annan belastning, och behöver inte utgå från själva höftleden – den kan också komma från muskler, senor eller andra strukturer runt höften.

Perthes sjukdom. Enligt 1177 börjar sjukdomen oftast vid tre till nio års ålder och är vanligare hos pojkar. Barnet börjar halta och har ont i höften både i vila och när det går, leker, hoppar och springer. VISS beskriver förloppet som ofta mer smygande, ibland episodvis – alltså mer utdraget än vid en typisk coxitis simplex.

Höftledsfysiolys. Hos barn kring puberteten kan en glidning ske i tillväxtzonen mellan lårbenshuvudet och lårbenshalsen. 1177 beskriver att de vanligaste symtomen är att barnet haltar eller klagar över smärtor runt ljumsken, låret eller vid knäleden. VISS anger att tillståndet drabbar barn i 10–16-årsåldern och att barnet ibland enbart har knäsmärta. Långvarig knäsmärta med hälta hos en ungdom är därför inte alltid bara en knäfråga.

Ont i höften hos tonåring

Hos tonåringar ser orsaksbilden delvis annorlunda ut än hos ett femårigt barn. Belastning från idrott kan vara en förklaring, men ihållande höft-, ljumsk- eller lårsmärta tillsammans med hälta bör inte automatiskt avfärdas som träningsvärk.

Höftledsfysiolys är ett exempel på ett tillstånd som framför allt förekommer kring puberteten och som kan utvecklas gradvis, med hälta och smärta i ljumske, lår eller knä. Åldern spelar alltså roll när man försöker förstå varför barnet har ont.

Barnet säger att knät gör ont – varför ska höften undersökas?

För att smärtans upplevda plats och problemets verkliga ursprung inte alltid är samma – det gäller särskilt hos barn. Vid både coxitis simplex och höftledsfysiolys kan höftproblemet ge smärta som uppfattas längre ned i låret eller kring knät.

En klinisk undersökning behöver därför ibland omfatta både höft, lår, knä och resten av benet. Det är särskilt relevant när barnet haltar samtidigt.

Det knäpper i barnets höft – är det farligt?

Inte nödvändigtvis. 1177 beskriver att det är vanligt att höra eller känna små knakningar eller knäppningar från höftlederna eller knälederna.

Ett smärtfritt knäppande hos ett barn som går, springer och rör sig normalt är alltså en annan situation än knäppningar tillsammans med smärta, nedsatt rörlighet, hälta eller återkommande funktionsproblem. När andra symtom finns behöver hela bilden bedömas.

När kan man avvakta?

Det beror på orsaken och barnets allmäntillstånd. En lätt och tydligt belastningsrelaterad smärta som snabbt förbättras när barnet tar det lugnare är en annan situation än nytillkommen oförklarad höftsmärta.

Det är förbättringen som är det viktiga. Om höftsmärtan kvarstår, återkommer eller påverkar gången bör orsaken bedömas i stället för att man fortsätter avvakta utan förklaring.

Det kan vara rimligt att följa ett lindrigt besvär en kort tid när barnet:

• ✓är piggt i övrigt
• ✓kan stå och gå
• ✓inte har feber
• ✓har en rimlig och tydlig förklaring till besvären
• ✓snabbt blir bättre.

När ska man söka vård snabbt?

1177 har ett tydligt råd: kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera symtom på höftbesvär och samtidigt har feber eller inte kan stå på benet. Är mottagningen stängd ska barnet bedömas på akutmottagning.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vårdnivå, och 112 vid ett allvarligt eller livshotande tillstånd. Den här typen av symtom ska inte vänta på en planerad ortopedtid – sök vård skyndsamt om barnet:

• !har höftsmärta och feber
• !inte kan stå eller stödja på benet
• !är tydligt allmänpåverkat
• !har mycket ont och snabbt försämras.

När bör höftsmärtan undersökas även om det inte är akut?

Frånvaro av feber betyder inte att varje höftbesvär ska lämnas utan bedömning. Syftet är inte att utgå från att något allvarligt är fel, utan att förstå vilken struktur som faktiskt orsakar besvären och om barnet behöver ytterligare utredning eller uppföljning.

Det är rimligt att låta barnet undersökas om:

• ✓smärtan inte går över
• ✓barnet börjar eller fortsätter halta
• ✓besvären återkommer
• ✓barnet inte återfår normal rörlighet
• ✓barnet konsekvent undviker att belasta ena sidan
• ✓smärtan påverkar lek, gång eller idrott
• ✓barnet beskriver återkommande smärta från ljumske, lår eller knä utan tydlig förklaring
• ✓ett förmodat övergående tillstånd inte förbättras som väntat.

Hur undersöker läkaren ett barn som har ont i höften?

Undersökningen börjar ofta redan när barnet går in i rummet – hur barnet går, står och belastar benen ger information. Vid oklar hälta rekommenderar VISS ett lokalstatus från fot till höft, eftersom orsaken inte alltid sitter där barnet säger att det gör ont.

Barnets ålder, tidigare infektion, eventuellt trauma, symtomens duration och om smärtan finns i vila eller vid belastning styr sedan fortsatt utredning. Läkaren kan bland annat bedöma:

• ✓höftens rörlighet
• ✓om vissa rörelser gör ont
• ✓om rörligheten skiljer sig mellan sidorna
• ✓om barnet är ömt
• ✓hur knä och övriga benet fungerar
• ✓om det finns svullnad, rodnad eller värmeökning.

Behöver barnet röntgen?

Inte alltid. Vid en typisk och lindrig coxitis simplex behövs inte automatiskt bilddiagnostik – 1177 beskriver att barnet får genomgå undersökning med röntgen och ultraljud om läkaren misstänker att det kan finnas andra sjukdomar.

Vid misstanke om exempelvis Perthes sjukdom eller höftledsfysiolys blir röntgen betydligt viktigare. Det finns alltså ingen bilddiagnostik som automatiskt är rätt för all höftsmärta hos barn. VISS rekommenderar att röntgen eller ultraljud övervägs vid bland annat:

• ✓avvikande fynd vid undersökningen
• ✓tydlig lokal ömhet
• ✓begränsad rörlighet.

Behövs MR av höften?

MR kan vara värdefullt i vissa situationer, men är vanligtvis inte första steget vid okomplicerad nytillkommen höftsmärta. Vid Perthes sjukdom anger 1177 att höftlederna ofta behöver röntgas, och att andra undersökningar – till exempel magnetkameraundersökning – kan behöva göras i sällsynta och oklara fall.

Frågan *behöver barnet MR?* är därför ofta mindre användbar än *vad talar undersökningen för, och vilken bilddiagnostik kan i så fall besvara nästa fråga?* Vill du veta mer om vad en magnetkameraundersökning visar finns guiden om vad MR av knät kan visa.

Kan barnet fortsätta idrotta när höften gör ont?

Det går inte att ge samma råd för alla orsaker. Vid coxitis simplex rekommenderas initial vila och därefter successiv återgång när besvären förbättras. Vid andra höfttillstånd kan belastningsråden vara helt annorlunda.

När diagnosen är oklar bör belastningen anpassas tills orsaken är bättre förstådd. Det är därför olämpligt att pressa igenom träning om barnet haltar tydligt, får allt mer ont, tappar rörelseförmåga eller återkommande får samma höftsmärta.

När kan en ortopedisk bedömning vara relevant?

Många barn med nytillkommen höftsmärta bedöms först inom primärvård eller akut vård beroende på symtomen. En ortopedisk bedömning kan bli relevant när det finns misstanke om ett ortopediskt höftproblem eller när besvären inte utvecklas som förväntat.

VISS anger bland annat specialistbedömning när misstänkt coxitis simplex inte har förbättrats efter cirka en vecka, och akutmarkerad remiss till barnortopedi när bilddiagnostiken inger misstanke om epifysiolys.

En ortopedisk bedömning handlar då inte bara om att titta på en röntgenbild – den kliniska frågan är hur barnets symtom, rörelseförmåga, ålder och eventuell bilddiagnostik hänger ihop. Läs mer om barnortopedi och ortopedisk bedömning av barn. Det kan exempelvis gälla:

• ✓kvarstående eller återkommande höftsmärta
• ✓långvarig hälta
• ✓tydligt nedsatt rörlighet
• ✓misstänkt Perthes sjukdom
• ✓misstänkt höftledsfysiolys
• ✓avvikande röntgenfynd
• ✓ett förmodat övergående höftbesvär som inte förbättras.

Det viktigaste att komma ihåg

De flesta föräldrar behöver inte kunna skilja mellan olika höftdiagnoser hemma. Några principer är däremot värdefulla:

1. Ett barn med höftproblem kan säga att knät gör ont. 2. Höftsnuva är vanligt hos yngre barn, men all höftsmärta efter en förkylning är inte höftsnuva. 3. Barnets ålder spelar stor roll för vilka orsaker som är relevanta. 4. Feber eller oförmåga att stå på benet tillsammans med höftbesvär kräver snabb vårdkontakt. 5. Kvarstående eller återkommande hälta och höftsmärta bör få en förklaring.

Målet med en undersökning är att skilja ett övergående besvär från något som behöver uppföljning eller behandling – utan att utsätta barnet för mer utredning än vad symtomen motiverar.

Källor

Innehållet är generell medicinsk information och ersätter inte en individuell bedömning. Vid akuta eller livshotande tillstånd – ring 112. För sjukvårdsrådgivning – ring 1177.

Artikeln bygger främst på:

• ✓1177 – Höftbesvär hos barn – coxitis simplex, Perthes sjukdom, höftledsfysiolys och när vård ska sökas.
• ✓VISS – Hälta hos barn – regionalt kliniskt kunskapsstöd om undersökning, bilddiagnostik, åldersrelaterade orsaker och remissnivå.
• ✓1177 för vårdpersonal – Smärta i höft och knä hos barn – kompletterande professionellt kunskapsstöd.