Skolios innebär att ryggraden är böjd åt sidan och samtidigt kan vara vriden. Hos barn upptäcks det ofta inte genom smärta, utan genom att axlarna sitter olika högt, ett skulderblad sticker ut mer eller ryggen ser asymmetrisk ut när barnet böjer sig framåt.

De flesta barn med lindrig skolios behöver ingen behandling. Men eftersom ryggen fortfarande växer är det viktigt att skilja en liten stabil snedhet från en skolios som behöver följas över tid eller behandlas.

Kort svar: misstänker du att ditt barn har skolios bör ryggen undersökas. För skolbarn är elevhälsan en första väg, och för barn som ännu inte börjat skolan rekommenderar 1177 kontakt med vårdcentral. Vid tydligare skolios, fortsatt förändring eller när behandling kan behövas kan ortopedisk bedömning och ibland röntgen bli aktuellt.

Hur ser skolios ut hos barn?

Skolios behöver inte innebära att barnets rygg ser tydligt krokig ut när barnet står rakt – tidiga förändringar kan vara ganska diskreta.

Ett viktigt tillfälle att se snedheten är när barnet böjer sig framåt. Det är också så undersökningen görs inom elevhälsan. 1177 beskriver bland annat följande synliga tecken:

  • ena axeln sitter högre än den andra
  • ena skulderbladet sticker ut mer än det andra
  • revbenen kan bukta ut på ena sidan.

Mitt barn har en axel högre än den andra – är det skolios?

Inte nödvändigtvis. Olika höjd på axlarna är ett möjligt tecken, men diagnosen kan inte ställas enbart genom att titta på axlarna. Kroppen är sällan helt symmetrisk, och det finns flera möjliga orsaker till att hållningen ser sned ut.

Är förändringen nytillkommen eller tydlig är det bättre att få ryggen bedömd än att försöka avgöra graden av skolios hemma. Det som gör skolios mer relevant att undersöka är exempelvis en kombination av:

  • tydlig skillnad i axelhöjd
  • ett skulderblad som sticker ut
  • asymmetri i bröstkorgen när barnet böjer sig framåt
  • en snedhet som verkar bli tydligare under tillväxten.

Vad är skolios egentligen?

Ryggraden är normalt inte helt rak sedd från sidan – den har naturliga kurvor. Vid skolios finns däremot en krökning i sidled, och ryggraden kan också vara roterad. Skolios handlar därför inte om att barnet ”står snett”.

1177 anger att böjen på ryggraden brukar mätas i grader. När vidare bedömning behövs används röntgen för just den mätningen. Bedömningen utgår bland annat från:

  • hur ryggen ser ut vid undersökning
  • barnets ålder
  • hur mycket barnet har kvar att växa
  • om förändringen ökar
  • hur stor krökningen är.

Varför får barn skolios?

I många fall går det inte att peka ut en enkel orsak. 1177 beskriver att skolios bland annat kan uppkomma när ryggen växer ojämnt under barnets längdtillväxt, och att den också kan höra ihop med att benen är olika långa eller att bäckenet står snett.

I vissa fall kan skolios ha samband med sjukdom eller skada i ryggraden, musklerna eller nervsystemet, och det finns en ärftlig komponent hos vissa. Men hos många barn med skolios finns ingen bakomliggande sjukdom som förklarar krökningen.

Beror skolios på dålig hållning?

Nej. Det här är en viktig missuppfattning att reda ut. 1177 anger uttryckligen att skolios inte orsakas av att barnet har burit tungt eller av hur barnets hållning är.

Ett barn har alltså inte fått skolios för att det suttit snett, haft dålig hållning, burit en tung skolväska eller tränat på ”fel” sätt. Däremot kan skoliosen i sig påverka hur kroppen ser ut.

Gör skolios ont hos barn?

Inte alltid. Många barn med lindrig skolios har inga större besvär. Vid en mer uttalad krökning kan barnet däremot bli trött i ryggen eller få ont, och vid mycket kraftig skolios kan även andningen påverkas – men 1177 beskriver det som ovanligt.

Det betyder också att avsaknad av ryggont inte utesluter skolios. Är barnets huvudsakliga problem i stället smärta i ryggen utan tydlig snedhet finns vår separata guide om ryggont hos barn.

Hur upptäcks skolios i skolan?

I Sverige kontrolleras barn inom elevhälsan för att skolios ska kunna upptäckas. 1177 beskriver att barn undersöks för skolios hos elevhälsan i årskurs 4: barnet får klä av sig på överkroppen och böja sig fram, medan ryggen bedöms.

Man tittar bland annat efter asymmetri och tecken på att ryggraden är böjd eller roterad. Finns misstanke om skolios kan barnet behöva följas regelbundet – en rygg som fortfarande växer kan förändras över tid.

Kan man kontrollera skolios hemma?

Du kan upptäcka tecken hemma, men du kan inte säkert avgöra graden av skolios själv. En hemmakontroll kan varken ersätta en medicinsk undersökning eller mäta hur stor krökningen är.

Ser du en tydlig asymmetri behöver du alltså inte avgöra om det är ”10, 20 eller 30 grader” – nästa steg är att låta någon bedöma ryggen. Det kan vara rimligt att reagera om du ser att:

  • ena axeln konsekvent står högre
  • ena skulderbladet sticker ut
  • bröstkorgen ser tydligt asymmetrisk ut
  • ryggen ser sned ut bakifrån
  • asymmetrin blir tydligare när barnet böjer sig framåt.

När bör barnet undersökas?

1177 rekommenderar att du kontaktar elevhälsan om du tror att ett skolbarn har skolios. Har barnet ännu inte börjat skolan rekommenderas kontakt med vårdcentral.

Det behöver inte innebära att barnet behöver behandling – syftet med bedömningen är först att avgöra om det faktiskt finns en skolios och om den behöver följas. Det är särskilt rimligt att få ryggen bedömd om:

  • du ser en tydlig eller nytillkommen snedhet
  • ena axeln eller skulderbladet står tydligt annorlunda
  • förändringen verkar tillta
  • barnet fortfarande växer mycket
  • skolios redan har upptäckts och du upplever att kroppen förändras
  • barnet har tydliga besvär från ryggen.

Behöver barn med skolios röntgen?

Inte alla. Elevhälsan kan upptäcka misstanken genom den kliniska undersökningen. Behöver barnet vidare bedömning kan remiss till ortoped bli aktuell, och då kan röntgen användas – bland annat för att bedöma hur stor krökningen är, eftersom böjen mäts i grader.

Det är alltså skillnad mellan *”ryggen ser lite sned ut”* och *”det finns en mätt skolios som behöver följas under tillväxten”*. Den skillnaden är avgörande för nästa steg.

Hur ofta följs skolios hos barn?

Det beror på hur ryggen ser ut och hur mycket barnet fortfarande växer. 1177 anger att barn som har skolios undersöks regelbundet så länge barnet växer, och att det är vanligt att bli undersökt en till två gånger om året. Tätare kontroller kan behövas.

Anledningen är inte bara hur ryggen ser ut vid ett enstaka tillfälle, utan också frågan: förändras krökningen medan barnet växer? Därför behöver två barn med liknande rygg vid första undersökningen inte nödvändigtvis samma uppföljning.

Måste skolios behandlas?

Nej. De flesta som har lindrig skolios behöver ingen behandling, enligt 1177. För vissa räcker därför uppföljning, medan andra kan behöva fysioterapi, korsett eller mer avancerad behandling.

Behandlingsbehovet beror bland annat på:

  • hur stor krökningen är
  • barnets ålder och kvarvarande tillväxt
  • om skoliosen förändras
  • vilka besvär barnet har.

Kan barn med skolios idrotta?

Ja, i många fall. 1177 anger att barn med skolios kan delta i idrotten i skolan och i andra fysiska aktiviteter, och att det också är viktigt att stärka musklerna i rygg och mage. Vid behov kan en fysioterapeut hjälpa till med övningar.

Skolios betyder alltså inte automatiskt att barnet ska sluta springa, spela fotboll, simma, dansa eller träna i skolan. Aktiviteten kan behöva anpassas individuellt om barnet har smärta, är under behandling eller nyligen opererats – men ett generellt idrottsförbud är inte motiverat bara för att skolios har upptäckts.

När används korsett – och kan den göra ryggen helt rak?

En del barn vars skolios riskerar att ge större besvär kan behöva behandling med korsett. Hur många timmar per dygn den används varierar: vissa behöver den under större delen av dygnet, andra exempelvis på natten, och behandlingen kan behöva fortsätta i flera år medan barnet växer.

Målet är framför allt inte att lova en helt rak rygg. 1177 beskriver korsettens funktion som att hindra att ryggraden böjs ytterligare. Det är en viktig skillnad: behandlingen kan vara framgångsrik även om ryggen inte blir helt symmetrisk, eftersom ett centralt mål hos ett växande barn är att begränsa fortsatt utveckling.

Det betyder också att alla barn som får diagnosen skolios inte behöver korsett – det är en behandling för utvalda situationer.

När opereras skolios hos barn?

Operation behövs bara för en del barn. 1177 beskriver att barn som har en stor böj kan behöva bli opererade, och operation kan också bli aktuell vid stora besvär. Vid operationen rätas ryggraden delvis upp och stabiliseras.

Vilken metod som används beror bland annat på barnets ålder, typ av skolios, var krökningen sitter och hur stor den är. Det är alltså inte diagnosen skolios i sig som innebär operation – de flesta barn med lindriga förändringar kommer aldrig till det steget.

Blir skolios värre när barnet växer?

Det är en av de viktigaste frågorna vid uppföljning. Eftersom skolios ofta visar sig under uppväxten följs barn så länge de växer, just för att se om ryggradens krökning förändras.

Därför spelar barnets kvarvarande tillväxt stor roll. En upptäckt skolios bör inte bara bedömas utifrån hur barnet ser ut idag, utan också utifrån risken att förändringen ökar under fortsatt tillväxt – och det är en viktig anledning till att uppföljning kan vara mer relevant än en enstaka undersökning.

Är skolios vanligare hos flickor?

1177 anger att det är vanligare att flickor än pojkar har skolios som behöver behandlas. Det betyder inte att pojkar inte kan få skolios – synlig asymmetri hos ett barn bör bedömas utifrån fynden och utvecklingen, inte avfärdas på grund av kön.

Kan olika långa ben göra ryggen sned?

Ja. 1177 beskriver att skolios kan ha samband med att barnets ben är olika långa eller att bäckenet är snett, och att det när skoliosen beror på olika långa ben kan hjälpa med ett speciellt inlägg i skorna.

Det är ett exempel på varför ”sned rygg” inte alltid betyder samma sak – och varför det är bättre att först förstå varför ryggen är sned än att diskutera korsett eller operation innan barnet har undersökts.

När är en ortopedisk bedömning relevant?

Alla barn med misstänkt skolios behöver inte börja hos ortoped. Elevhälsan har en viktig roll i att upptäcka skolios hos skolbarn, och yngre barn kan först bedömas på vårdcentral. 1177 beskriver att barnet kan remitteras till ortoped om elevhälsan bedömer att behandling kan behövas.

En ortopedisk bedömning handlar därför inte bara om om barnet har skolios, utan om hur den ser ut, om den förändras och om någon åtgärd behövs medan barnet växer. Läs mer om barnortopedi. Bedömningen kan bli relevant när:

  • skoliosen behöver bedömas närmare
  • det finns en tydlig strukturell snedhet
  • krökningen verkar öka medan barnet växer
  • röntgen behöver bedömas i sitt kliniska sammanhang
  • uppföljning behöver planeras
  • korsett eller annan ortopedisk behandling kan vara aktuell
  • ni vill förstå en redan konstaterad skolios och nästa steg.

Det viktigaste för föräldrar

Om du misstänker skolios behöver du inte själv försöka avgöra hur många grader ryggen är böjd. Fokusera i stället på några enkla frågor: ser ena axeln eller skulderbladet tydligt annorlunda ut? Blir asymmetrin tydligare när barnet böjer sig framåt? Har förändringen blivit mer synlig under en period då barnet växer snabbt?

De flesta lindriga skolioser kräver ingen behandling. Men en skolios hos ett barn som fortfarande växer kan behöva följas, eftersom utvecklingen över tid är minst lika viktig som hur ryggen ser ut vid den första undersökningen.

Källor

Innehållet är generell medicinsk information och ersätter inte en individuell bedömning. Artikeln bygger framför allt på 1177:s nationella patientinformation om skolios – symtom, undersökning inom elevhälsan, uppföljning, fysisk aktivitet, korsettbehandling och operation. Sidan är senast uppdaterad 21 mars 2025.

Observera: Den här artikeln är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Vid akuta besvär – ring 112. För sjukvårdsrådgivning, ring 1177. Specialistdirekt är en kostnadsfri förmedlingstjänst och ger inte medicinsk rådgivning.

Dr. Masoud Sorkhabi har fått mycket starka patientomdömen på Reco, där patienter återkommande lyfter hans bemötande, kompetens och noggrannhet.

4,9 av 5 på Reco· 63 omdömen

Läs patientomdömen på Reco →

Söker du en ortoped? Vi matchar dig kostnadsfritt – läs mer om ortopedi eller skicka en förfrågan direkt.

Hitta en ortoped