MR av knät kan ge detaljerade bilder av strukturer inne i knäleden, bland annat menisker, korsband, andra ledband, brosk, senor, skelett och omgivande mjukdelar. Undersökningen kan vara värdefull vid misstänkt skada eller kvarstående knäbesvär – men alla som har ont i knät behöver inte göra MR.
Vilken undersökning som är bäst beror på hur besvären började, vilka symtom du har och vad läkaren hittar vid undersökningen.
Vid vissa akuta knäskador kan vanlig röntgen behövas först, framför allt om en skelettskada behöver uteslutas. Vid andra frågeställningar kan MR ge information som vanlig röntgen inte visar lika tydligt. Nationellt kliniskt kunskapsstöd anger också att MR och CT vid traumatiska knäskador används i andra hand och inom specialiserad vård.
Vad är MR av knät?
MR står för magnetisk resonanstomografi och kallas ofta magnetkamera eller magnetröntgen. Undersökningen skapar detaljerade bilder av kroppens vävnader med hjälp av ett starkt magnetfält och radiovågor. Till skillnad från vanlig röntgen och datortomografi använder MR inte joniserande strålning.
Just i knät kan MR vara särskilt användbar eftersom leden består av flera strukturer som inte alltid syns tillräckligt tydligt på vanlig röntgen. Det gäller exempelvis:
- menisker
- främre och bakre korsband
- ledband
- ledbrosk
- senor
- muskler
- benmärg
- ledvätska och mjukdelar omkring leden.
Vad kan MR knä visa?
Vad radiologen letar efter beror på den medicinska frågeställningen. MR är alltså inte ett enda test för ”knäsmärta” – undersökningen behöver helst göras med en tydlig fråga om vad man vill undersöka.
Vanliga orsaker till att MR av knät övervägs är bland annat misstanke om:
- meniskskada
- korsbandsskada
- annan ledbandsskada
- broskskada
- skada efter vridning eller idrott
- kvarstående besvär efter trauma
- vissa förändringar i skelett eller benmärg
- inflammation eller vätska i leden
- annan förändring som behöver utredas när klinisk undersökning inte ger tillräckligt svar.
Kan MR visa en meniskskada?
Ja. Meniskerna är strukturer i knät som bland annat hjälper till att fördela belastning och bidra till stabilitet. En menisk kan skadas exempelvis när knät vrids kraftigt. Typiska besvär kan vara smärta vid vridning eller huk, svullnad och ibland att knät fastnar eller låser sig.
MR kan ge viktig information om menisken när en meniskskada misstänks och ytterligare diagnostik behövs. Men ett fynd på MR behöver alltid sättas i relation till patientens symtom.
Det gäller särskilt eftersom förändringar i meniskerna blir vanligare med åldern. 1177 beskriver att brosket och meniskerna blir skörare med åren, att skador då kan uppstå även vid mindre händelser och att sådana degenerativa förändringar kan likna dem som förekommer vid artros i knäleden.
Kan MR visa korsbandsskada?
Ja. Knät har ett främre och ett bakre korsband som bidrar till att stabilisera leden. Det främre korsbandet kan exempelvis skadas vid kraftig vridning av knät, ofta i samband med idrott eller fall.
MR kan användas som en del av utredningen för att bedöma korsbandet och samtidigt se om det finns andra skador i knät. Det är viktigt eftersom en korsbandsskada ibland förekommer tillsammans med exempelvis en meniskskada.
Vanliga symtom efter en större korsbandsskada kan vara:
- akut smärta
- snabbt tilltagande svullnad
- svårighet att belasta benet
- senare känsla av instabilitet eller att knät viker sig.
Kan MR visa ledbandsskador?
Ja. På insidan och utsidan av knät finns ledband som bidrar till ledens stabilitet och hindrar knät från att vika sig onormalt åt sidorna. Ledband kan skadas när knät exempelvis vrids eller böjs kraftigt åt sidan.
MR kan hjälpa till att bedöma mjukdelarna när läkaren behöver mer information om skadans omfattning. Vid en större skada kan du uppleva:
- lokal smärta
- ömhet
- svullnad
- instabilitet
- smärta vid belastning.
Kan MR visa broskskador och artros?
MR kan ge information om ledbrosket och andra strukturer i leden. Men vid misstänkt artros är MR inte automatiskt den första eller nödvändiga undersökningen. Artros bedöms utifrån en kombination av symtom, klinisk undersökning och vid behov bilddiagnostik.
Det är också viktigt att skilja mellan förändringar som syns på en bild och förändringar som faktiskt förklarar patientens symtom. Artros kan bland annat ge belastningssmärta, stelhet och svullnad i knät. Därför behöver ett MR-resultat alltid bedömas tillsammans med den kliniska bilden.
När kan MR vara relevant vid knäsmärta?
Det går inte att avgöra behovet av MR endast utifrån att knät gör ont. MR kan exempelvis bli aktuellt när läkaren behöver utreda en misstänkt strukturell skada, eller när symtom och kliniska fynd gör att ytterligare bilddiagnostik behövs.
Situationer där MR kan övervägas kan exempelvis vara:
- misstänkt menisk- eller korsbandsskada
- kvarstående besvär efter en knäskada
- instabilitet
- återkommande låsningar
- svårighet att förklara besvären efter klinisk undersökning
- misstanke om skada på brosk eller andra mjukdelar.
Behöver man MR vid all långvarig knäsmärta?
Nej. Långvarig knäsmärta kan ha många orsaker, och den mest avancerade undersökningen är inte alltid den som ger mest användbar information.
Vid meniskbesvär av degenerativ typ står rehabilitering och fysioterapi i centrum – 1177 beskriver fysioterapi som den vanliga behandlingen, och operation blir aktuell framför allt vid större skador eller när knät låser sig. Det betyder att MR inte bör ses som ett automatiskt nästa steg bara för att smärtan har funnits länge. En klinisk bedömning kan först hjälpa till att avgöra vad som faktiskt behöver utredas. Läs även: Vilken läkare ska jag söka för knäsmärta?
Långvarig knäsmärta kan exempelvis handla om:
- överbelastning
- artros
- degenerativa meniskförändringar
- tidigare skada
- problem från senor eller muskler
- felbelastning
- annan ledsjukdom.
MR eller vanlig röntgen av knät – vad är skillnaden?
De två undersökningarna används för olika frågeställningar.
Vanlig röntgen är särskilt användbar för att bedöma skelett och kan exempelvis användas när man misstänker vissa frakturer eller vill bedöma förändringar i själva leden.
MR ger betydligt mer information om många mjukdelsstrukturer, exempelvis menisker, korsband, ledband, brosk och senor.
Efter en traumatisk knäskada används slätröntgen när det finns indikation för det, medan MR eller CT enligt nationellt kliniskt kunskapsstöd används i andra hand och inom specialiserad vård. Det betyder att den ”mest avancerade” undersökningen inte alltid är den rätta första undersökningen.
Måste man träffa ortoped före MR av knät?
Inte alltid. Hur processen ser ut beror på vilken vårdväg du använder och vilken aktör som utför undersökningen. Det finns privata upplägg där du kan påbörja processen utan att själv redan ha en färdig röntgenremiss – läs mer om vad MR utan remiss innebär.
I andra situationer kan det vara klokt att träffa en läkare eller ortoped först. Vill du veta hur en ortopedbedömning går till finns en genomgång i privat ortoped – kostnad, väntetid och hur du bokar.
Att börja med en bedömning är särskilt relevant om:
- orsaken till knäsmärtan är oklar
- du inte vet vilken undersökning som behövs
- du nyligen har skadat knät
- flera strukturer kan vara skadade
- du redan har gjort MR men behöver förstå resultatet
- besvären behöver bedömas kliniskt före beslut om behandling.
Hur går MR av knät till?
Vid undersökningen ligger du på en brits medan knät placeras så att rätt område kan avbildas. Britsen förs in i magnetkameran och flera bildserier tas. Du behöver ligga stilla för att bilderna ska bli tydliga.
Magnetkameran ger ifrån sig kraftiga knackande och surrande ljud under undersökningen, och du får därför vanligtvis hörselskydd. Hur lång tid undersökningen tar varierar beroende på vilken undersökning som görs. MR i sig innebär inte joniserande strålning.
Vem granskar bilderna efter MR?
Efter undersökningen granskas MR-bilderna av röntgenläkare (radiolog) och ett radiologiskt utlåtande sammanställs. Utlåtandet beskriver vad som syns på undersökningen.
Men nästa fråga är minst lika viktig: vad betyder fyndet för just dina knäbesvär? En bilddiagnostisk förändring behöver inte alltid vara den direkta orsaken till symtomen. Därför behöver MR-svaret ofta vägas samman med hur skadan uppstod, var du har ont, om knät svullnar, låser sig eller känns instabilt, hur knät fungerar vid belastning och vad den kliniska undersökningen visar.
I Specialistdirekts MR-flöde går en specialistläkare i ortopedi igenom MR-svaret och hjälper dig förstå resultatet och vad som kan vara ett lämpligt nästa steg. Det är skillnaden mellan att bara få ett radiologiskt utlåtande och att få resultatet bedömt i ett ortopediskt sammanhang.
Betyder ett fynd på MR att man behöver opereras?
Nej. Ett MR-fynd innebär inte automatiskt att operation behövs, och många knäproblem behandlas utan operation. 1177 beskriver att fysioterapi är en central behandling både vid många meniskskador och vid korsbands- och ledbandsskador, och att de flesta med en korsbandsskada inte behöver ett nytt korsband.
MR är alltså ett beslutsunderlag – inte behandlingsbeslutet i sig. Beslut om behandling beror bland annat på:
- vilken skada som finns
- hur omfattande den är
- dina symtom
- graden av instabilitet
- aktivitetsnivå
- hur länge besvären har funnits
- resultat av rehabilitering
- kliniska undersökningsfynd.
När ska man söka vård snabbt i stället för att boka privat MR?
En planerad MR ska inte fördröja bedömning av en akut knäskada. Vid misstänkt korsbands- eller ledbandsskada bör du söka vård snabbt om du får mycket ont, har svårt att gå eller om knät svullnar kraftigt. Vid allvarlig olycka eller tydligt påverkat allmäntillstånd ska akut vård prioriteras framför planerad privat bilddiagnostik.
1177 rekommenderar vårdkontakt inom kort efter en knäskada om exempelvis:
- knät har fastnat i ett läge
- du inte kan stödja på benet
- du har svårt att sträcka ut knät
- knät svullnar kraftigt inom ett par timmar.
Privat MR av knät
Om MR bedöms vara relevant kan en privat väg vara ett alternativ för dig som vill gå vidare med en magnetkameraundersökning. Vilken undersökning som ska göras bör utgå från den medicinska frågeställningen – inte bara från vilken kroppsdel som gör ont.
Via Specialistdirekt kan du boka privat MR och få MR-svaret genomgånget av en ortopedläkare, som kan sätta resultatet i relation till dina knäbesvär och hjälpa dig med nästa steg.
Vill du läsa mer om hur privat MR fungerar generellt finns privat MR – kostnad, väntetid och magnetkamera. Undrar du hur processen fungerar när du inte redan har en remiss beskrivs det i MR utan remiss.
Sammanfattning
MR av knät kan ge detaljerad information om bland annat menisker, korsband, ledband, brosk och andra strukturer i knäleden. Undersökningen kan vara mycket värdefull när det finns en tydlig medicinsk frågeställning, men alla med knäsmärta behöver inte MR.
Vid en akut skada kan klinisk bedömning och ibland vanlig röntgen behöva göras först. Vid långvariga besvär behöver man också väga bildfynd mot symtom och funktion.
Det viktigaste är därför inte bara vad som syns på MR, utan om fyndet faktiskt kan förklara besvären och vad som bör göras därefter. Via Specialistdirekt går en specialistläkare i ortopedi igenom MR-svaret och hjälper dig förstå resultatet och nästa steg.
Källor
Innehållet är allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Informationen bygger på offentliga primärkällor:
Dr. Masoud Sorkhabi har fått mycket starka patientomdömen på Reco, där patienter återkommande lyfter hans bemötande, kompetens och noggrannhet.
4,9 av 5 på Reco· 63 omdömen
Läs patientomdömen på Reco →Söker du en ortoped? Vi matchar dig kostnadsfritt – läs mer om ortopedi eller skicka en förfrågan direkt.
Hitta en ortoped