Barn haltar – vanliga orsaker och när barnet bör undersökas

Vad betyder det när ett barn haltar?

Att halta innebär att barnet belastar benen olika när det går. Ofta beror det på smärta, men hälta kan också uppstå vid till exempel nedsatt rörlighet, svaghet eller andra förändringar i rörelsemönstret.

Det viktiga är därför inte bara hur hältan ser ut, utan varför barnet har börjat gå annorlunda. Undersökningen begränsas inte heller automatiskt till den kroppsdel barnet pekar på – vid oklar hälta behöver hela benet från foten upp mot höften kunna bedömas.

Vid en medicinsk bedömning tittar man bland annat på:

• ✓när hältan började
• ✓om den kom plötsligt eller smygande
• ✓om barnet nyligen har ramlat eller skadat sig
• ✓om barnet nyligen varit förkylt eller haft annan infektion
• ✓om smärtan kommer vid belastning eller även i vila
• ✓om det finns morgonstelhet
• ✓om leden är svullen, röd eller varm
• ✓hur barnet rör sig spontant.

Barnet haltar men säger att det inte gör ont – kan det ändå vara något?

Ja. Ett yngre barn kan ha svårt att beskriva smärta eller avgöra exakt var den sitter. Ibland märker föräldern först att barnet går annorlunda, undviker att springa eller inte vill belasta ena benet.

Avsaknad av tydligt beskriven smärta betyder därför inte automatiskt att hältan kan ignoreras. En nytillkommen och oförklarad hälta som inte snabbt går tillbaka är ett rimligt skäl till medicinsk bedömning.

Titta i stället på helheten:

• ✓Har barnet börjat halta utan någon tydlig anledning?
• ✓Är rörelsemönstret annorlunda även när barnet inte tänker på det?
• ✓Undviker barnet att springa, hoppa eller gå i trappor?
• ✓Har hältan funnits kvar eller blivit tydligare?
• ✓Finns feber, svullnad, stelhet eller nedsatt allmäntillstånd?

Barn haltar efter förkylning – kan det vara höftsnuva?

Ja. En av de vanligaste orsakerna till hälta hos yngre barn är coxitis simplex, som ibland kallas höftsnuva eller övergående inflammation i höftleden. Enligt 1177 förekommer den i åldrarna två till tolv år men är vanligast i fem–sexårsåldern, och ofta har barnet haft en förkylning innan höftbesvären börjar.

Det luriga är att barnet inte alltid säger att det gör ont just i höften. 1177 beskriver att det kan göra ont i höften, låret och ibland vid knät.

Coxitis simplex går för det mesta över utan någon risk för komplikationer i framtiden, men andra tillstånd kan ge ett liknande rörelsemönster. Därför ska man inte automatiskt anta att all hälta efter en förkylning är höftsnuva. Har barnet samtidigt feber, verkar sjukt eller inte kan stödja på benet behöver andra orsaker uteslutas skyndsamt. Mer om ont i höften hos barn och vad barnets ålder betyder för vilka orsaker som är relevanta.

Kan problemet sitta i höften trots att barnet säger att knät gör ont?

Ja – och det är en viktig detalj vid hälta hos barn. Besvär från höftleden kan ge smärta i höften, låret eller knät.

Det betyder att knäsmärta plus hälta inte alltid är samma sak som ett problem i själva knät. Om ett barn haltar och pekar på knät men undersökningen av knät inte ger en tydlig förklaring är det därför viktigt att även tänka på höften.

Har barnet framför allt lokala knäbesvär finns vår separata guide om ont i knät hos barn.

Vanliga orsaker till att barn haltar

Det finns ingen enskild diagnos som förklarar all hälta. Orsaken varierar bland annat med barnets ålder, hur snabbt besvären började och om det finns smärta, feber eller en föregående skada.

Skada eller överbelastning. En stukning, ett slag, ett fall eller annan mindre skada är en vanlig och ofta ganska uppenbar förklaring. Men alla frakturer hos små barn ger inte kraftig svullnad eller ett dramatiskt skadeögonblick – ett barn kan ibland främst visa att något gör ont genom att undvika att belasta benet. Hos idrottande barn kan också upprepad belastning ge besvär utan ett enskilt trauma.

Coxitis simplex – höftsnuva. En vanlig orsak till akut hälta hos yngre barn, ofta efter en virusinfektion, med ensidiga besvär från höften, låret eller knät. Tillståndet läker oftast spontant. Om barnet inte förbättras som förväntat behöver diagnosen omprövas och andra orsaker övervägas.

Besvär från fot och häl. Hos aktiva barn och ungdomar kan smärta från foten eller hälen förändra sättet barnet går på. Ett exempel är belastningsrelaterad hälsmärta under tillväxten – läs mer i guiden om ont i hälen hos barn och Severs sjukdom.

Besvär från knät. Knäsmärta är vanligt hos växande och idrottande barn, och belastningsrelaterade tillstånd kan göra att barnet omedvetet avlastar benet. Men eftersom smärta från höften också kan kännas vid knät bör kombinationen knäsmärta och tydlig hälta bedömas utifrån hela benet.

Höfttillstånd som behöver upptäckas. 1177 tar även upp Perthes sjukdom och höftledsfysiolys. De är betydligt mindre vanliga än vardagliga skador och övergående besvär, men ett skäl till att långvarig eller oförklarad hälta ska tas på allvar är att vissa höfttillstånd kan börja relativt smygande. Det betyder inte att ett haltande barn sannolikt har någon av dem – poängen är att diagnosen bör ställas genom undersökning när symtombilden inte är självklar.

Inflammation eller infektion. Inflammation i en led kan också orsaka hälta. Infektion i led eller skelett är ovanligare men viktig att upptäcka. Kombinationen hälta, feber, tydlig smärta och påverkat allmäntillstånd kräver därför snabbare bedömning än en lätt hälta hos ett i övrigt piggt barn.

Är växtvärk en vanlig orsak till hälta?

Typisk växtvärk ska normalt inte ge hälta på dagen.

Det regionala kliniska kunskapsstödet VISS beskriver växtvärk som oftast bilateral diffus värk nattetid i lår, knän eller underben, utan symtom dagtid. Ensidiga besvär förekommer, men ska då växla sida.

Det innebär att man bör vara försiktig med att förklara en tydlig och återkommande daghälta med enbart växtvärk. Om ett barn haltar under dagen är det bättre att försöka förstå varför än att automatiskt hänföra besvären till att barnet växer.

När kan man avvakta en kort tid hemma?

Det beror på situationen. Om barnet exempelvis har fått en tydlig men lindrig smäll eller överbelastat sig, är piggt i övrigt, kan belasta benet och snabbt blir bättre, kan det vara rimligt att följa utvecklingen en kort tid.

Det viktiga är förbättringen. Om du inte kan förstå varför barnet haltar är det bättre att låta symtomet bedömas än att försöka ställa en specifik diagnos hemma.

En hälta som blir mindre från dag till dag efter en tydlig mindre skada är en annan situation än en hälta som:

• ✓saknar tydlig förklaring
• ✓fortsätter utan förbättring
• ✓återkommer gång på gång
• ✓blir tydligare
• ✓påverkar barnets vanliga aktiviteter.

När ska ett haltande barn söka vård snabbt?

1177 är tydlig här: kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har symtom på höftbesvär och samtidigt har feber eller inte kan stå på benet. Är mottagningen stängd får ni söka akut vård.

För barn under ett års ålder anger VISS att hälta ska handläggas via barnakutmottagning.

Ring 1177 om du är osäker på hur snabbt barnet behöver vård, och 112 vid ett allvarligt eller livshotande tillstånd. Sök också skyndsamt bedömning om:

• !barnet har uttalad hälta efter ett trauma
• !barnet verkar tydligt sjukt eller påverkat
• !barnet har hög feber tillsammans med hälta
• !barnet inte vill eller kan belasta benet.

När bör barnet undersökas även om det inte är akut?

Akuta varningssignaler är bara en del av bilden. Syftet med en bedömning är inte att automatiskt hitta en allvarlig sjukdom – tvärtom är många orsaker till hälta hos barn övergående eller behandlingsbara. Värdet ligger i att lokalisera problemet, bedöma om ytterligare utredning behövs och undvika att behandla fel kroppsdel.

En medicinsk bedömning är rimlig när:

• ✓hältan är oförklarad
• ✓den inte går tillbaka
• ✓den kommer tillbaka vid upprepade tillfällen
• ✓barnet får ont vid samma aktivitet om och om igen
• ✓gång, lek eller idrott påverkas
• ✓barnet har morgonstelhet
• ✓besvären förändras eller successivt blir tydligare
• ✓du som förälder inte kan avgöra varifrån besvären kommer.

Vad undersöker läkaren när ett barn haltar?

En viktig del av undersökningen sker redan innan barnet ligger på undersökningsbritsen. Hur barnet går, står, belastar respektive ben, sätter ner foten och rör sig spontant kan ge viktig information.

Vid oklar hälta anger VISS att lokalstatus bör tas från fot till höft, i den ordningen – med bedömning av bland annat palpationsömhet, rörelseinskränkning, sträckdefekt, artrittecken och muskelatrofi. Vid behov kan även rygg och neurologi behöva undersökas.

Det är särskilt viktigt hos barn, eftersom platsen där barnet säger att det gör ont inte alltid är platsen där problemet sitter.

Behövs röntgen, ultraljud eller MR?

Inte alltid. Bildundersökningar används när symtomen och den kliniska undersökningen ger anledning till det. VISS anger att röntgen eller ultraljud bör göras vid:

• ✓avvikande status
• ✓påtaglig palpationsömhet
• ✓rörelseinskränkning.

När kan en ortopedisk bedömning vara aktuell?

Många barn med nytillkommen hälta bedöms först inom primärvården. Vilken vårdnivå som är rätt beror på barnets ålder, symtombild och vad som framkommer vid undersökningen.

VISS anger exempelvis specialistbedömning när misstänkt coxitis simplex inte förbättrats efter ungefär en vecka, samt när röntgenbilden inger misstanke om stressfraktur eller morbus Perthes.

Mer om när barn kan behöva en ortopedisk bedömning finns i guiden om ortopedisk bedömning för barn. En ortopedisk bedömning kan bli aktuell exempelvis när:

• ✓hältan är kvarstående eller återkommande och orsaken är oklar
• ✓det finns misstanke om ett strukturellt problem i höft, knä, fot eller skelett
• ✓barnet inte förbättras som förväntat
• ✓tidigare röntgen eller annan bilddiagnostik behöver bedömas i sitt kliniska sammanhang
• ✓besvären tydligt begränsar barnets aktivitet.

Det viktigaste för föräldrar att ta med sig

Ett barn kan halta av många olika orsaker. Det går därför sällan att avgöra diagnosen bara genom att titta på vilken del av benet barnet pekar på. Tre saker är särskilt användbara att komma ihåg:

1. Hälta är ett symtom, inte en diagnos. 2. Knäsmärta kan ibland komma från höften. 3. Det är utvecklingen över tid och barnets allmäntillstånd som avgör hur bråttom det är.

Ett piggt barn som snabbt förbättras efter en tydlig mindre skada är en helt annan situation än ett barn med oförklarad eller tilltagande hälta, feber eller svårigheter att belasta benet. Vid osäkerhet bör barnet bedömas i stället för att man försöker sätta en diagnos själv.

Källor

Innehållet är allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Vid akuta eller livshotande tillstånd – ring 112. För sjukvårdsrådgivning – ring 1177.

Medicinska uppgifter bygger framför allt på:

• ✓1177 – Höftbesvär hos barn
• ✓1177 för vårdpersonal – Hälta hos barn
• ✓VISS – Hälta hos barn, regionalt kliniskt kunskapsstöd i Region Stockholm (vårdprogram riktat till vårdpersonal).